METODER / NPF

Forskning, kunskap och engagemang!

KABiT är ett företag som vill erbjuda en professionell och engagerad behandling både inom institutionsvård och öppenvård. För att kunna göra det är det viktigt för oss att hänga med i tidens forskning, ta till oss och använda oss av ny kunskap och se till att vi har kompetent och engagerad personal som trivs.

Kunskapen och engagemanget skall synas i alla led!

Systemteori

Det kan vara bättre att tala om ett ”systemiskt tänk” snarare än ”systemteori”, då renodlad generell systemteori kanske inte går att formulera. Att få med all information från alla mekaniska, levande och sociala system blir troligen för komplext för att kunna hitta en teori som går att använda på alla system. (Petitt & Olson 2013 s 21)

Systemteori går dock att använda i sociala sammanhang som en övergripande teori, för att beskriva de allianser, beroendeställningar och rollfördelningar som uppstår i mänskliga relationer. Man kan använda systemteori för att förklara processer inom individen och mellan individer. Genom att använda det systemiska synsättet inom familjeterapi/familjebehandling uppmärksammar man att en förändring i en del av familjesystemet kan motverkas eller förstärkas av andra delar i systemet. Förändringsprocesserna kan förkortas då systemmedlemmarna arbetar med erfarenheter från samtalen under tiden mellan samtalen, och det blir svårare för individen att återgå till tidigare mönster då systemet förändrats. (Hårtveit & Jensen (2005) s 63-70) (Petitt & Olson 2013 s 33ff)


Systemisk familjeterapi/familjebehandling

Flera olika forskningsresultat visar att någon variant av evidensbaserad systemisk familjeterapi i många fall ger bättre behandlingsresultat jämfört med individbaserade terapier. Det gäller speciellt vid depression, missbruk, schizofreni, anorexi nervosa, beteendestörningar hos barn och tonåringar samt problem i parrelationer. Dessutom visar forskningen att antalet avbrutna behandlingar blir lägre inom den systemiska familjeterapin. Detta menar man beror på att man inkluderar familjens stöd och engagemang i behandlingen. Familjeterapeuten försöker se individen som en del av ett sammanhang, där det pågår ett samspel som har avgörande betydelse för terapeutens problemförståelse och för behandlingen (Philips & Holmqvist 2008 s 120, 129 ff)).


KASAM och salutogenes

Antonovsky och hans synsätt är något som ofta refereras till i socialt arbete. Antonovsky formulerade i slutet på 1980-talet principen om KASAM, dvs. Känsla Av SAMmanhang. Ingen person är enligt Antonovsky någonsin 100% sjuk eller frisk, utan alla människor befinner sig hela tiden någonstans mellan sjuk och frisk. Graden av friskhet bestäms av KASAM, som i sin tur är uppbyggt av tre delar:

1. Begriplighet - är det som händer i livet begripligt, strukturerat och förutsägbart?

2. Hanterbarhet - finns redskap som krävs för att hantera det som sker i livet tillgängliga?

3. Meningsfullhet - är de utmaningar man möter i livet värda att engagera sig i?

Antonovskys KASAM - begrepp grundades i hans resonemang om det salutogena perspektivet, dvs varför man är frisk, som motsats till det kanske mer traditionella patogena perspektivet, som handlar om varför man är sjuk. Båda synsätten behövs i moderna terapiformer. När man studerar varför en individ fungerar trots svårigheter kan det salutogena synsättet vara till hjälp när man vill lyfta fram de inneboende styrkor, kompetenser och resurser som en individ bär på (Hansson & Cederblad 1995 s 3-5). Inom familjeterapin fokuserar man ofta på undantag, dvs det som fungerar i en svår situation. Detta är gunden i den systemiska Lösningsfokuserade korttidsterapin.

Viktigt med tydliga mål

Det är tviktigt för oss att tidigt i behandlingsarbetet att vara tydlig med vilket gemensamt mål man har. Att tidigt besvara frågor som ”Var är vi nu? Vart är vi på väg? Hur ska vi nå dit?” är nödvändigt för ett bra behandlingsresultat. Vi jobbar med s k ”SMARTA mål” och handlar om att målet ska vara Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsbundet. Vi använder oss av Journal Digital som är ett dokumentations- och behandlingsstöd för oss i vårt arbete.

Neouropsykiatriska funktionsolikheter

För oss handlar det inte enbart om nedsättningar och svårigheter. Alla människor föds olika och med olika förutsättningar. Det är en viktig del i den personliga utvecklingen att lära känna sina svårigheter men ännu viktigare att lära känna sina resurser, styrkor och kompetenser!

Unika människor behöver unika lösningar

Därför är det viktigt för oss i vårt arbete att vara väldigt kunniga i vad kognitiva svårigheter är, och vad det kan innebära för den enskilda människan. Forskningen går snabbt framåt och vi ser vi till att följa med i tiden och ständigt fortsätta att utbilda oss och få handledning inom området. Det är också viktigt att vi utbildar vidare i vad det innebär att ha kognitiva svårigheter men också lyfta det unika i varje människa vi möter. Därför erbjuder vi både utbildning och handledning till såväl familjer, familjehem och skolor etc.

Vi måste våga tänka utanför ramarna! Våga vara kreativa!

Vi vill möjliggöra behandling även för dem som har kognitiva svårigheter som ibland försvårar vanligt klassiskt familjearbete. Vi måste vara kunniga i hur våra familjer är unika och erbjuda unika och individuella lösningar. Det kan ibland vara en utmaning, men den utmaningen är vi glada över att få.